• Besökare i parken utanför cirkustältet för Cirkus Lassa Adolfi.
    Cirkus Lassa Adolfi på udden i Bökhult där nuvarande campingen ligger. Foto cirka 1928.
  • Några cirkusartister är klädda i gymnastikkläder och några i clownliknande kläder. På bilden syns även musiker med trumset och dragspel, och en hund.
    Cirkusartisterna på Cirkus Lassa Adolfi uppställda framför tältet. Foto: Nordiska museet.
  • Första delen av programmet innehåller dressyrnummer, luftgymnastik, brottningskamp, wild west, banandans och dans på lina.
    Programblad för Cirkus Lassa Adolfi. Cirka 1928.

Cirkus Lassa Adolfi lägger grunden till Folkets hus

  • Kulturmiljö
  • Ljud
av 5 stjärnor

Åtgärder

Berättelsen om cirkus Lassa Adolfi.

Beskrivning

Det började med ilska över en höjd dansavgift. Men fortsatte med en oväntad idé, när de två lokeldarna Ossian Larsson, även kallade Långe-Lasse, och Adolf Johansson bestämmer sig för att samla pengar till ett Folkets hus genom att starta cirkus. Något som visar sig bli svårare än de trott...

Om platsen och kulturmiljön

Du befinner dig framför Älmhults Folkets hus. Byggnaden med det modernistiska formspråket uppfördes 1964, i anslutning till den tidigare folkparken, invigd redan 1929. Parken kom mot slutet av 60-talet att integreras i nöjesmetropolen Silverdalen som under sin glanstid lockade människor från hela södra Sverige, med världsstjärnor som Cliff Richard och Gyllene Tider.

Nuvarande Folkets hus med adress Skolgatan 18, finns att läsa om i kulturmiljöprogrammet.

Fakta om Folkets park och Folkets hus

Folkparken som företeelse uppstod i Sverige under slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal – en tid som ofta benämns folkrörelsetiden.

I likhet med många andra folkparker har Älmhults Folkets Park, senare känd som nöjesmetropolen Silverdalen, sitt ursprung i arbetarrörelsen. På 1920-talet hade många industrier hunnit etablera sig i och runt Älmhult, bland annat Elme glasbruk. På initiativ av arbetare vid järnvägen, glasbruket och stenbrottet i Brännhult bildades år 1925 en folkets hus-förening.

Under de första åren hyrde föreningen en byggnad kallad ”sjöstugan” vid sjön Möckelns sydstrand. Då medlemmarna önskade en mer permanent och ändamålsenlig lokal inköptes så småningom den tomt som ligger vid nuvarande Folket hus, belägen i samhällets dåvarande norra utkant. Området, som var mycket sankt, kallades i folkmun för ”paddegölen”. För att råda bot på den vattensjuka marken gjorde man under 1928 omfattande dikningsarbeten, utförda helt och hållet av arbetarna själva, varav många var anställda vid Elme glasbruk.

År 1929 stod arbetet klart och Folkparken kunde invigas. Samma år köpte föreningen en gammal skolbyggnad vid Gemön, som flyttades till parken för renovering. Invändigt iordningställdes biograf- och föreningslokal. Älmhultsborna hade fått sitt första Folkets Hus!

Nuvarande Folkets hus uppfördes 1964 i anslutning till folkparken. Endast några år senare, 1967, erbjöds en man vid namn Ulrik Witte, som redan drev dansstället Stjärnborgen i Älmhult, att hyra folkparken, vilket han tackade ja till. I Wittes regi omskapades Älmhults Folkets Park till nöjesmetropolen Silverdalen. Flera av de befintliga byggnaderna renoverades och omgestaltades, däribland det gamla skolhuset, som fick nytt liv som danspalatset Ponderosa. Under sin glansperiod under 1960-, 70-, och 80-talen var Silverdalen en av södra Sveriges största nöjesparker.

Området har drabbats av bränder vid tre tillfällen och idag finns det nästan inget kvar av den tidigare nöjesparken.

Ta dig hit med kollektivtrafik

Aktiviteter och faciliteter

  • Kulturmiljö
  • Ljud

Kontakt

E-postadress

Älmhults turistinformation

turist@almhult.se

Jag har varit här

Jag vill hit

Frågor och svar

Ställ en fråga till andra Naturkartan-användare.

Recensioner

0 recensioner

av 5 stjärnor

5 :
0.0%
4 :
0.0%
3 :
0.0%
2 :
0.0%
1 :
0.0%

Naturkartan

Öppna detta i appen