Vattnets betydelse, Hässjaån Långhed

På den plats där vi nu står i Långhed, vid kanten av Hässjaån, kan vi relativt lätt föreställa oss vilken betydelse detta vattendrag har haft för byns utveckling. Vattnet rinner genom odlingslandskapet och har under lång tid varit en avgörande faktor för byns utveckling.

Här har funnits kvarnar som malt säd som odlats på åkrarna här bredvid. Här har funnits linskäktar för beredning av linet som odlats på åkrarna. Här har funnits sågar för att ta tillvara timret från skogen. Vattnet i ån har varit viktig för att transportera skogsråvaran till sågar och fabriker. Vattnet har också varit viktigt för hushållet och då utifrån fisket. I Hässjaåns vatten har det funnits mycket fisk som har vandrat upp från havet. Idag finns det fisk men inte som långt tillbaka i tiden innan regleringarna. Boskap som gick och betade på åkrarna kunde många gånger gå ner till ån för att dricka vatten. Vattnet i Hässjaån har också använts i hushållet för både tvätt av kläder och mattor. På lediga stunder var det då liksom nu härligt att ta sig ett svalkande dopp. Det har även funnits gemensamma tvätt- och badinrättningar i den brusande Hässjaån.

Människan har alltid sett värdet av och kraften i vatten runt om i världen – och självklart även i Långhed.

Hässjaån är ett vattendrag i Ovanåkers kommun, Gävleborgs län, Hälsingland. Hässjaån förser älven Voxnan med vatten. Hässjaån är cirka 45 km lång.
Inklusive källflöden är den hela cirka 65 km lång.

Från Nedre Bursjön kallas vattendraget allmänt Hässjaån. Vattnet strömmar genom jordbruksbygd och mynnar slutligen ut i älven Voxnan, i Ljusnans avrinningsområde via Norrsjön.

Under sin färd passerar ån bland annat byarna Ryggesbo, Långhed och Hässja. Ån går även genom ett relativt stort antal sjöar, de så kallade ”Hässjavattnen”. Bland de viktigare biflöden kan nämnas Karsbosjöån och Ålakarsbäcken.

Hässjaån har genom århundraden varit en viktig faktor för samhällsutvecklingen i Långhed med omnejd. Här har under århundraden funnits många olika typer av vattenverk för att ta vara på vattnets kraft. Till exempel skvaltkvarn för att mala säd. Linskäkt för att bearbeta lin för att så småningom kunna väva linnetyg. Tröskverk för att tröska säden. Det har även funnits mindre kraftverk i ån för att omvandla vattenkraften till el.

Hässjaån har under en lång period använts för att flotta timmer från de stora skogarna till sågverk eller ut till kustens industrier. För Silfors sågverk i Långhed var flottning på Hässjaån under lång tid det huvudsakliga sättet att få skogsråvaran till sågen. På den gamla kartan vid pardörrarna syns Hässjaåns framfart genom landskapet tydligt.