Soldattorp, Långhed

Det har funnit många soldattorp i Långhed och här
kring Västibacken fanns soldattorpen Murs, Viks, Greva, Krigs, Harsa
och Pils.

Systemet
med soldattorp, infördes 1682 och fortsatte till 1901, för att
kronan ständigt skulle ha tillgång till fotsoldater och det utgick
från storleken på byns stamhemman/gårdar. En soldat försörjdes
av en eller flera stamhemman/gårdar och de kallades rote. Soldaten
fick en bit mark, bostad, säd, potatis och hö av sin rote och på
marken fick de odla vad de ville. Soldaterna i Hälsingland, Värmland
och Dalarna, fick till skillnad mot landets övriga delar, där
familjen fick flytta från sitt hem om mannen dog i strid eller
slutade, bo kvar. Hos
oss fick efterträdande soldat på roten bygga nytt på ny mark.
Detta förfarande medförde att det generationer senare kunde finnas
flera soldattorp på samma rotes ägor, där endast ett torp brukades
aktivt av en soldat.

Följden
blev en utveckling av egnahem, småbruk och i många fall välbärgade
gårdar. Ett eget torp eller en egen mindre gård bidrog markant till
landskapens uppodling.

Förmånen
för bönderna var att de själva, plus en av bondens pojkar, fick
befrielse från militärtjänstgöring.

Soldaterna
blev ofta kunniga hantverkare och medverkade vid t.ex. kanalbyggen.

Vart
tredje år hade Kronan torpsyn för att se till att bönderna
fullgjorde sina plikter mot soldaten precis som utifrån Gustav Vasas
“husesyn”.

Hemma
på torpet skulle soldaten lära sig läsa och skriva.

Alfta
kompani, dit Långhed, Voxna, Alfta och en del av Bollnäs hörde,
försåg Kronan med 150 soldater. Långheds by bistod med sju
soldater.

Här kan ni se en google-map där alla kända soldattorp finns inlagda:

https://www.google.com/maps/d/u/0/edit?mid=1uEstub3InSTuJBfYJqvvi1_AMq-TFR4&ll=61.392246602086566%2C16.04114261964894&z=17